Haha ja har försökt ungå svenska Hollywoodfruar men just nu sitter man hos mamma och pappa.
Mamma skulle promt se avsnittet ikväll och de e juh skratt retande.
Helt ärligt talat vem tror hon Anna Anka att hon e...
Allvarligt man får juh rysningar över hela kroppen.
Som yngre trodde fler än ja att man ägde hela världen osv osv men när man är gammal tant kanske man ska släppa det?
Tänk om alla tänkte och bettede sig som henne mfl rika bortskämda människor?
Avunsjuk? inte det minsta haha ja skulle inte vilja vara som henne eller ens leva hennes liv för allt i hela världen... så dfet handlar inte om det.


"äter jag brosk får ja säkert inte cancer" du är så JÄVLA smart tanten!!!!!!!!!!

Jag blir bara så sjukt irriterad för hon e blåst och sen finns det säkert massa små folk som ser upp till henne osv osv ja dom vet juh inte bättre.
Men att vuxna människor 18 och uppåt är juh skamligt, allvarligt.
man kan juh börja undra hur de står till i huvudet på vissa..
Va fan va som du är ist.. INGEN människa ivärlden är sån från början.. finns inte en chans.. de e nått man växer in i...

Att irritera sig på folk gör en bara på dåligt humör.. kan inte alla själviska, egoistiska,plastiga. diviga, blåsta människor gå och dö eller nått.

Hon som så många andra får verkligen tjejer att framstå som blåsta med en liten hjärna...

Som många gånger förr så finns ingen låt än denna som beskriver exakt panikångest..
exakt hur man ser på den, exakt hur det känns det är helt sjukt.
även nu att inte låten e de den handlar om egentligen så e de på pricken..

Vill även passa på att tacka dig som hjälpte mig en gång i tiden med ångesten du/jag/vi gjorde det grymt tillsammans. Men synd nog hade jag inte kraften att fixa det själv trots försök i snart 1 år.
tack för att du fanns och hjälpte mig som ingen annan kunnat eller kommer kunna.
Trots att vi inte hörs längre så e jag fortfarande tacksam över att du ville hjälpa mig och ja tar till mig av det du lärde mig än idag och det kommer jag aldrig glömma.
Det du gjorde för mig har ingen lyckats med och kommer nog till 99% inte lyckas med heller.


Saken e samma som igår...vilket liv....
får se när ja skriver nästa gång för de e mycket just nu.

Nu har det varit såhär i veckor och jag börjar få slut på enegrin till något.
Medicinen hjälper inte längre och allt har bokstavligt talat gått käpp rätt åt helvete.
Ännu en gång har ja gått från att vara ute och må bra till att knappt kunna gå ut. med bil funkar det men att gå? nej aldrig. Gå i affärer? inte en chans, de går inte.
Ja ville aldrig tillbax till detta men det är väl helt enkelt så denna sjukdom funkar..
Jag har tappat tron till att det någonsinn kommer bli bra igen, har tappat allting ännu en gång och ja visste att jag aldrig skulle palla med detta en gång till.
människor nära mig kommer ikläm för att ja inte längre styr mitt egna liv.
det har aldrig varit min mening att såra någon.
Jag är så otroligt trött på allt vad sjukdomen är.

Nej ja behöver ingen empati eller sympati eller what so ever... skiten löser sig inte av det.... aldrig
det löser sig inte heller av att ja skriver det här.
saker brukar lösa sig det gör dom alltid men etta har ALDRIG gjort det de e bara ja som vart för dum för att inte kunnat se de innan.
Är det så här mitt liv ska se ut så kan det lika gärna va.


försöker bara ta ett andetag och se verkligheten för vad den är.


jag kommer säkert ångra att jag delade med mig av detta inlägg imorgon...
men de e juh bara ännu en sak som ställs upp på ånger listan...


Gone